Nu ska ni få er ett lästips värt att skriva upp. Engångsligg, Josefin Palmgren (född 1989!). Albert Bonnier Förlag. Från första sidan visste jag instinktivt att jag skulle bli tvungen att lägga om dagsplaneringen. Den här boken sög fast i mig och jag sträckläste den i ett nafs. Två timmar bitterljuv underhållning, ungefär som Lindts dark chocolate sea salt. Den är god och av fin kvalité, men så kommer det där vassa saltet och gör det hela spännande. Inte tillrättalagt.

Typisk utdrag: Jag vet inte riktigt varför jag raggade upp honom. Antar att det var för att han var snygg och välklädd. Jag har aldrig sex med en person. Jag har sex med ett skämt, eller en välformulerad mening. Eller en charmig dialekt. Han hette Johan eller Johannes. Jag är relativt säker på att han inte hette Jonas. Vi gick till Olssons Video. Klockan var tolv och det var nästan tomt. Det är ett sånt ställe man går till efter ett.

Josefin Palmgren har på ett så extremt träffsäkert och humoristisk vis skildrat Stockholm 2010. I allt från hur det är att känna sig töntig för att man blir glad över att gå förbi kön till Berns till "Två par var HappySocks. Såna där färgglada kostym-nisse-trend-strumpor. Dem fick jag tydligen inte ta. Ordet modestrumpor får mig att må illa." Jag ska nog fejsbooka Josefin Palmgren och tacka som TUSAN för upplevelsen. Jag älskar den här boken.